Genombrottet…

På torsdagen kom ett genombrott. På en promenad mellan Sky City och Swedaviahuset kom ett samtal. Och igår blev det klart vart jag kommer att jobba under hösten och 1 år framåt (till att börja med).

Det känns riktigt bra och skall bli kul. Det nya uppdraget är inom entreprenadbranschen och jag återvänder efter 6 år.

När jag tänker efter lite så är det här kanske mer jag, att jobba inom entreprenad. Det skall bli riktigt kul.

Nu kan semestern och sommaren komma, nu kan man slappna av och känna tillförsikt.

Om bara 1 vecka åker vi till Hed. Det skall jätteskönt efter de händelser som har varit sedan före midsommarhelgen.

Jag har beställt mycket virke till att bygga klart Sundeck, och det kommer att bli en del byggande och förstås mycket annat, fiske, båtturer o sv. Umgås med min kära också förstås. 😊

Under veckan som var så ägnades 2 eftermiddagskvällar åt att bygga klart rampen i Kvarnbol. Vi slutade kl 22 i Torsdag och då återstår nu enbart lite finjustering och att montera klart handledarna. Det var ett riktigt hårt arbete, kapning med vinkelslip, dubbning i berg med ankarmassa, många tunga lyft, arbete sittandes på knä o sv. Vem behöver ett gymkort? Kom och bygg med mig istället. 😊

Snart är den helt klar. 🙂

Tillfälligheternas spel…

Att det osannolika alltid kan inträffa är en lärdom från förra veckan. Nu kom ett dåligt besked precis innan midsommar. Det var knappast vad jag behövde. Jag har aldrig varit i denna situation förut, och vi får se vart den leder och hur jag skall ta mig vidare. Jag har i princip öppnat alla dörrar, och är öppen för det mesta. Jag har tid på mig att agera. Men oron finns där i bakgrunden, visst gör den det.

Oron och ledsenheten låg i bakgrunden och ibland i förgrunden under midsommarhelgen. Det var ändå en bra helg.

Snart kommer min långa ledighet, men det blev inte som jag tänkte mig. Nu måste fokus läggas på annat, att ta allting framåt. Jag hade sett framemot vila och reflektion, fiske och sköna dagar i Västanhed. De två sista absolut, de 2 första osäkert.

Man får se positivt på det hela också, jag har inte trivts i den situation som varit och hade planer på att kanske lämna ändå – fast då på ett ordnat sätt. Ur mitt horoskop idag kan man läsa ”Nu kommer du att bli lycklig”.

Det positiva är också att jag har stöd, av min kära sambo och min familj. Stöd som är viktigare än någonsin nu.

Hösten har innehållit storslagna planer, en del av det måste bromsas nu tills allt har stabiliserat sig. Det blir kanske inte som vi har tänkt oss detta.

I byggbranschen kallar vi detta för ”en störning”. Det är också det som pågår.

Om ett år så kan jag se tillbaka på den här tiden, intressant vilket perspektiv jag då kommer att ha på händelserna.

Världen är inte rättvis, men det har den aldrig varit. Men det är en annan historia. Att jag tidigare känt att vändningen är här kanske ändå stämmer.

Tänk om detta är en vändning?

Vändningen är här…

Den senaste veckan har gett mig ett tecken. Att vändningen i konjunkturen är här. Vi gör fler uppdrag och har mer förfrågningar än tidigare. Det kan bero på flera faktorer 1. Alla människor har blivit tokiga när värmen kommit 2. Pandemin är påväg att besegras av vaccinationerna. Det är väl de två tydliga orsakerna.

Dock tror jag alla börjar känna att vändningen är pågång. Nu kommer det bara att bli bättre efter ett år av restriktioner, stagnation och depressioner som spridit sig. Gå ut min själ och njut av solen och värmen.

Om bara 2 veckor är det midsommar. Sedan blir det faktiskt mörkare, oavsett om vi vill eller inte. Men låt mörkret stanna som ett väderfenomen, låt ljuset överrumpla dig och din drivkraft.

Jag inser också att jag har 1 månad kvar till semestern, det känns bra. Vad exakt vi skall göra är inte klart. Vi har några alternativ som vi dribblar med. Själv drömmer jag om fiske i Bergslagen, en del sådant kommer det förstås att bli.

Nu blir vi gladare och festen fortsätter. Njut av den tid som är nu. Att vändningen är här är bara positivt.

Ta hand om er själva, var rädda om varandra och hjälp den som behöver!

Carpe diem

Frihet eller fängelse?

Just nu känns det så. Det som är positivt och bra behöver inte vara det, som är det rätta och det bästa. Det kan vara så att man upplever en positiv miljö och ett positivt liv, fast man i själva verket sitter fast i ett fängelse. Man hålls fast i ett dockskåp där någon leker med de figurer som finns i dockskåpet. Allting kretsar kring dockskåpet.

Ofta ser man inte skogen för alla träd. Jag tror att det ligger något i det där. Det gäller att se lite längre, i ett större perspektiv. Det gäller också att förstå och acceptera den plats och den miljö man är på idag. Bara resan hit var kanske osannolik? Jag börjar sakna innehållet i mina tidigare arbeten. Jag vill tillbaka till vissa delar av det. Dockskåpet behöver bytas ut mot ett stort hav där man kan träffa många olika figurer på olika båtar. För om man inte gör det, så riskerar man att vara kvar i en hemmahamn där förvisso allting finns -men där ingen utveckling sker.

Jag hoppas och tror fortfarande att genombrottet för företaget skall komma snart – jag är uthållig. Men åren går. Om man hindras från att träffa andra båtar, hur skall man då kunna öka mängden vatten som man behöver passera? Vattenytan som man använder är trots allt ganska liten, man behöver komma ut på det stora havet.

Just nu är det ett mellanläge. Mycket går framåt, men en del utvecklas inte alls. Jag funderar mycket. Jag hoppas ett genombrott kommer snart, för det har inte fungerat att söka genombrottet. Utan det måste nog komma av sig själv.

Jag skall fundera vidare. Vet att det finns dörrar ut från dockskåpet, skall man ta dem?

Ljusets vecka…

Det känns som att det blivit vår nu och att ljuset sakta börjar att återvända och ta över mer och mer, saknar verkligen Svenska sommarkvällar. 😀

I Hed var allting fridfullt, även om det i utkanten av området sker saker som är djupt beklagliga och som kan förstöra idyllen.

Vad händer om idyllen förstörs?

Vi har gjort vårt första bokslut, ett stort ljus i pandemimörkret. Vi är tacksamma och lyckligt lottade. Det finns all anledning att vara ödmjuk och glad. Våren och sommaren blir tuffa, iallafall yrkesmässigt. Samtidigt har jag nu, ny information som jag vet kommer innebära att vi kommer att kunna vara tacksamma och lyckligt lottade under lång tid framöver.

Tålamodet är en konst. Jag är väldigt uthållig, men vill gärna frammåt. Att lära sig att vänta är en av livets utmaningar. 😉

I kampen mellan ljuset och mörkret vinner alltid ljuset. Det måste vara så. Det måste vara den inställning som man har i livet -även om det ibland är svårt att se det så.

Ta hand om er och ta hand om varandra, vi går mot ljusare tider…

En omvälvande tid…

Vintern kom i januari. Jag började att arbeta igen den 11 januari. Det är ÅR 40 och år 2 samtidigt. Hösten kändes stökig och stressig, den var tuff. Nu hoppas vi att batterierna är laddade för det nya året och det som komma skall.

Det här året kan bli omvälvande, ett förändringens år. Kanske är det så. Vi får se, en del saker ligger i luften, saker som tidigare varit dolda har exploderat, mycket har kommit fram och det finns mycket att fundera på – som vanligt. Jag vill inte sträcka mig till att säga att saker har varit bortkastade, men det är så jag har tänkt.

På det stora hela känns det ändå bra och man hoppas på det bästa. Livet på Arlanda fortsätter, och på kvällar kör jag ibland Släptransporter och RN Shopen.se har börjat att sälja mer och mer. Det är kul, och kanske kommer det att resultera i något större? Något mer?

Fisket har jag saknat, av olika anledningar blev det inte mycket alls förra året. Jag vet inte exakt varför det var så. Men hela världen har ju varit upp och ner med Corona pandemin, allting kring pandemin har spårat ur fullständigt och länderna har tappat kontrollen över smittan, det är tragiskt.

Men vaccinet ger oss alla hopp – det kan bara bli bättre nu. Vi får vara tacksamma.

Det är en ny President i USA. Nu kommer världen att bli en bättre och säkrare plats igen.

Ta hand om er och ta hand om varandra!