Tålamod krävs. Jag måste visa och använda tålamod. Det borde inte vara några problem.
Jag uppmanas och stöttas av mina vänner (de få som finns och som kanske är det?) att ha tålamod.
Allting löser sig. Nåja nog om det. Tankarna flög igenom huvudet idag på tåget på vägen hem. Det var djupa tankar – som alltid.
Jag måste upp i helgen till Hed och förbereda några saker för vintern och också tillbringa helgen där. Där jag trivs som bäst. I den bästa av världar. Hittills. Jag inser att det gått några veckor nu sedan jag var upp och det dröjer som oftast nu ca 2 veckor mellan besöken.
Det dröjer allt längre mellan besöken och hösten kryper sig alltmer på, den kommer hela tiden närmare. Ingen av oss blir yngre längre, alla blir äldre, tiden fortsätter snurra i oförminskad takt.
Jag har ett nytt liv nu, men fundamenten till det finns givetvis kvar och dem ger mig den stabilitet som behövs för att fortsätta.
Det finns en del djupa resonemang som man som sagt var skulle kunna utveckla. Men tiden ser inte ut så längre. Den här bloggen är inte till för djupa resonemang eller ställningstaganden. Den är till för att berätta historien i nutid – vad som händer här och nu. Det förflutna är det ingen som bryr sig om längre.