Månad: oktober 2015

Det mesta rullar på bra och jag har kommit in i allt det nya. Det är kul och det känns bra. Det känns också som att det kommit rätt i tiden.

Den senaste tiden har hårda drömmar tryckt mig om svåra beslut och stora problem, problem som fanns tidigare i produktionen och i en annan verksamhet i en annan tid. Varje gång det händer så vaknar jag till och inser att jag inte kan göra något åt det just nu och att det inte spelar någon roll nu. Därför somnar jag om. I lördags vaknade jag till mig glädje upp i Hed. Där jag ville vara 🙂

Jag inser att det här är en del av omställningen, dem här drömmarna kommer att fortsätta ett bra tag framöver. Ansvaret och besluten var något som tryckte på mig ganska hårt under så många år. Med facit i hand så kommer jag att se på det hela på ett helt annat sätt.

Jag inser också att jag inte ville ha den höga position jag tidigare hade. Jag ville inte vara högst upp på toppen och ta alla besluten. Det var inte min grej, nu efteråt kan jag känna en lättnad över att ha lämnat det.

Kanske vill jag någongång tillbaka till det? Men isåfall till en lägre nivå. Någongång kanske man skall göra saker som man är överkvalificerad för?

Nåja, mycket funderingar, en ny härlig dag imorgon med Hockey på Håvet. Sedan är det Halloween helg. Och det är fullmåne, det verkar bra inför finalen i Riddarhyttan 🙂

Nästa vecka är det 1 månad. Det känns som att det har gått fort. Jag har inte vågat känna efter för mycket ännu, men det kommer. Tystnaden är något som har kommit och som kommer att vara bestående nu också, det blir en annan ton på inläggen, det blir en annan sorts inlägg.

Livet är annorlunda nu, bättre men annorlunda.

Lite privata saker utvecklas inte som jag tänkt. Allting går inte riktigt som jag vill, men då finns det bara en beprövad metod, att jobba ännu hårdare…

Jag kom på mig själv i Fredags morse med att i min dröm fundera på det. När jag ”liksom” skulle tillbaka. Kanske har jag upplevt det som en kurs hittills, haha, omedvetet då isåfall.

Nåja, alla tillstånd är tillfälliga, men med olika längd bara, så är det och det har alltid varit min inställning.

Det var skönt att återvända till Hed igår i mörkret.

Livet är väldigt bra just nu, förutom att förkylningen fortfarande finns kvar i liten skala. Den dyker upp lite här och där kan man säga och känns lite mer på kvällarna och mornarna.

Jag börjar komma in i ”det nya nu” och börjar satsa men säkert acklimatisera mig. Men det är ingen kurs, det måste man inse.

Nåja, nog om detta. Nu är man tillbaka i Hed, jag har dränerat husvagnen på vatten och tvättmaskinen och nu skall jag fiska på eftermiddagen. Det blir alla tiders.

Vi höres helt enkelt,

Vägen mellan Köping och Kolsva, 90 väg…

Tålamod krävs. Jag måste visa och använda tålamod. Det borde inte vara några problem.
Jag uppmanas och stöttas av mina vänner (de få som finns och som kanske är det?) att ha tålamod.

Allting löser sig. Nåja nog om det. Tankarna flög igenom huvudet idag på tåget på vägen hem. Det var djupa tankar – som alltid.

Jag måste upp i helgen till Hed och förbereda några saker för vintern och också tillbringa helgen där. Där jag trivs som bäst. I den bästa av världar. Hittills. Jag inser att det gått några veckor nu sedan jag var upp och det dröjer som oftast nu ca 2 veckor mellan besöken.

Det dröjer allt längre mellan besöken och hösten kryper sig alltmer på, den kommer hela tiden närmare. Ingen av oss blir yngre längre, alla blir äldre, tiden fortsätter snurra i oförminskad takt.

Jag har ett nytt liv nu, men fundamenten till det finns givetvis kvar och dem ger mig den stabilitet som behövs för att fortsätta.

Det finns en del djupa resonemang som man som sagt var skulle kunna utveckla. Men tiden ser inte ut så längre. Den här bloggen är inte till för djupa resonemang eller ställningstaganden. Den är till för att berätta historien i nutid – vad som händer här och nu. Det förflutna är det ingen som bryr sig om längre.

Ibland behöver man göra en nystart. En nystart på allt.

Jag har börjat ett helt nytt liv och jag trivs än så länge bra med det.

Från i Onsdags har jag varit sjuk till och från, och det går onekligen upp och ner. Diverse mediciner och kurer har hjälpt på olika sätt och natten till Lördagen (nu imorse) var min bästa natt på länge, utan sömnuppehåll och jag kunde sova relativt länge. Det var skönt.

Det var mycket jag skulle ha gjort den här veckan. Varit ute med några vänner i Torsdags på Olearys, ätit en bit och spelat Bowling. Men så blev det aldrig. Likasså skulle jag idag ha varit Fiskeguide på landet, men förkylningen stoppade mig även till just detta.

Problemet är att fler i min familj är sjuka och jag därför gjort diverse insatser efter jobbet på kvällarna, det har slitit ännu mera. Igårkväll var det 20 grader ute. Nu strax före kl 13 är det 15 grader ute. Förmiddagen har rullat på långsamt men behövligt. Och den liksom hassar sig fram. Är det Brittsommar det här kallas? Eller Indiansommar?

Förövrigt lever jag ett nytt liv nu -delvis i Stockholm, delvis i Märsta och delvis på kommunala färdmedel. Och jag tycker att det är så skönt. Jag trivs så bra med det. Dem här dagarna när jag varit lite trött och förkyld hade jag ändå aldrig velat sätta mig i en bil på morgonen och eftermiddagen.

Måste upp till Hed nästa helg, hoppas jag mår väldigt bra på Måndag morgonen. Ibland eller vissa år har en del förkylningar kunna äta upp en helt, ta allt större delar av en och långsamt bryta ner en tills dem får som dem vill. Att man bara gömmer sig hemma.

Men frisk luft har aldrig skadat någon även om det är en sanning med modifikation.

Vi hörs igen,