Just nu är det en svajig tid. Det kan vara tiden före början eller tiden före slutet. Riktigt vad det blir vet man inte säkert. Osäkerheterna i vår omvärld är många och stora. Ingen vet egentligen vad som skall hända. Alla håller andan, alla väntar. Det här är en fullkomligt förödande tid för alla. Ingen vågar satsa, ingen vågar gå framåt.
Allt som man hade tänkte göra skjuter man fram, man avvaktar. Och fortsätter det så här så kommer det att leda till en stagnation av hela samhällsekonomin – och då är vi riktigt illa ute.
Det bästa hade naturligtvis varit att fortsätta precis som förut, men alla kan förstås inte det. Många har mött utmaningar och prövningar. Prövningarnas tid är här. Jag stod idag och tittade på när ett flygplan lyfte från Bana 3 på Arlanda. Det kändes bra, de skulle långt bort – mycket långt bort. Kanske vill man åka iväg? Kanske inte? Tiden är alldeles för osäker, men ju längre tiden går – ju mer positivt är det – så resonerar jag.
Ha en bra helg och kommande vecka!