Författare: robban@rnp.one

Det här är faktiskt en riktigt bra låt. Bästa jag hört på flera år faktiskt. Älskar när den är på radion i bilen.

Skiftet…Det är ett skifte som är här nu. För en del har det kanske funnits länge och varit ett faktum sedan lång tid.

Det som jag tycker mig se är att det nya normala håller på att bli är att arbeta på Distans inom de yrken som kan det. Jag tror att vi inom kort kommer ha mellan 70-100% av arbetskraften som jobbar hemifrån inom de branscher där det är möjligt. Jag tror inte på att det blir en återgång till det tidigare normala efter att pandemin tar slut.

Pandemin som aldrig tycks ta slut har bidragit till att denna utveckling har accelererat.

Mycket tankar går igenom huvudet, och gjorde så även igår. Inser att vi är lyckligt lottade, att vi har tur. Att vi befinner oss på rätt plats vid rätt tillfälle. Samtidigt så funderar jag på om detta var fel tid i livet att skaffa eget företag. Det känns som att fokuset borde vara – och kommer att bli på något annat.

Jag är sällan i mina hus, jag fiskar nästan aldrig. Allting har förändrats snabbt. Samtidigt bidrar (eller leder) pandemin till att jag faktiskt kommer att kunna göra detta. Vara i mina hus och ha tid att fiska.

Kanske kommer man att jobba hemifrån i flera veckor i streck framöver?

Tänk en vår i Bergslagen, med naturens skiftningar, fåglarna som kommer och ljuset som återvänder.

Det finns mycket att fundera på. Som vanligt vet jag inte om det här är rätt. Samtidigt har jag hamnat på rätt plats vid rätt tillfälle och vi är lyckligt lottade.

Jag säger alltid att man inte skall tänka så mycket, och det ligger en hel del i det.

Jag tror att man skall vara tacksam att man är där man är nu. I princip i den bästa av världar – trots det rådande omvärldsläget och pandemins härjningar.

Jag tycker man skall ta en promenad i ljuset, de få timmar det varar på dagarna. Ta en promenad och fundera över allting. Jag lovar att snart är det här över, snart är vi i en annan tid.

Skiftet är här och det är bara att gilla läget och använda den gåva som vi trots allt nu fått.

Just nu är det en svajig tid. Det kan vara tiden före början eller tiden före slutet. Riktigt vad det blir vet man inte säkert. Osäkerheterna i vår omvärld är många och stora. Ingen vet egentligen vad som skall hända. Alla håller andan, alla väntar. Det här är en fullkomligt förödande tid för alla. Ingen vågar satsa, ingen vågar gå framåt.

Allt som man hade tänkte göra skjuter man fram, man avvaktar. Och fortsätter det så här så kommer det att leda till en stagnation av hela samhällsekonomin – och då är vi riktigt illa ute.

Det bästa hade naturligtvis varit att fortsätta precis som förut, men alla kan förstås inte det. Många har mött utmaningar och prövningar. Prövningarnas tid är här. Jag stod idag och tittade på när ett flygplan lyfte från Bana 3 på Arlanda. Det kändes bra, de skulle långt bort – mycket långt bort. Kanske vill man åka iväg? Kanske inte? Tiden är alldeles för osäker, men ju längre tiden går – ju mer positivt är det – så resonerar jag.

Ha en bra helg och kommande vecka!

Det händer några gånger om året att vi är i Kungsängen och Bro. Idag var det ett sådant tillfälle. Totalt i min karriär har jag jobbat 11 år på företag i Bro och Kungsängen. Jag har en stark historisk koppling dit. Känner till vägar och områden väl. Det är lite av en hemmaplan.

Jag körde förbi mitt ”gamla kontor i Bro”. Det står kvar, samma personer äger det och använder det på samma sätt, med ett nytt företag. Det är företaget som jobbar på vår gård – här utanför fönstret. 🙂

Jag kommer nog alltid att känna en koppling dit. Det var viktiga år i min karriär. Den 13 December 2004 kunde jag inte föreställa mig att jag skulle var där jag är idag. Ändå var det då allt började.

Ärligt talat så har jag tappat minnet om det mesta. Det känns som att allting fram till 2012 är mörkt och bortglömt. Jag har det undanträngt, jag minns inte – eller jag gör det ibland. När jag åker förbi vissa platser (byggprojekt) i hela Storstockholm, utspridda lite varstans så spelas det ibland upp en film eller bilder och man kan se hur det hela engång i tiden gick till.

Ändå har jag aldrig tvekat en sekund på vart jag kommer ifrån, hur jag är fostrad och hur jag fostrades. Jag vet vart jag har lärt mig nästan allt och att det bara var en förberedelse för det som skulle komma efter. Det var en period av mitt liv som jag inte vill vara utan – men aldrig göra om.

Efter 2012 hade jag 3,5 mycket bra år. Sedan från 2015 så kom allting tillbaka direkt, saker slog tillbaka. Det nya arbetet blev inte vad jag tänkte mig. 2017 bytte jag därför igen, och då blev det bra, riktigt bra. Sedan har det rullat på. 2020 så kör jag eget.

Det känns som om det funnits en tid före 2012 – En annan tid och ett annat liv. Och efter 2012 ”En ny tid och ett nytt liv”. Och sedan från 2017 så började livet på Arlanda. Det hela känns som 3st epoker.

Egentligen pratar jag inte om det längre idag, det är sällan jag träffar någon från det gamla livet. Det var en Annan tid och ett annat liv. Idag är det En ny tid och ett nytt liv. Att Fundera eller grubbla på saker har man ingenting för. Det har jag slutat med.

Egentligen minns jag inget, men det är nog ingen som tror på det?

Det finns bara 4 kategorier av anställda på ett företag…

Den första är VD. Han sitter högst upp och vet ingenting, eftersom han inte vet någonting så måste han ta in konsulter som kan hjälpa honom.

Eftersom konsulterna inte heller vet någonting men ändå alltid måste rapportera till VD om hans frågor och önskemål så måste dem fråga Vaktmästaren som är anställd på företaget.

Så VDn ringer till konsulten som ringer till Vaktmästaren, och när dem fått svar där så ringer dem tillbaka till VDn och sedan fakturerar dem när dem gjort jobbet. Och ungefär så där håller de på. Vaktmästaren berättar och ger information till konsulten som sedan kan förmedla vidare informatioen till VDn och ta betalt för den.

Vaktmästaren är därmed den person som måste ha mest utbildning, kunna mest och tjänar sämst.

Konsulterna kan ännu mindre och tjänar ännu mera.

VDn kan absolut ingenting och tjänar mest.

Det innebär att skulle vi i det här landet vilja få fart på försäljning av konsulttjänster så skall vi satsa mest pengar på att anställa en vaktmästare och en vd. För då sätter hela kedjan igång.

Skulle sedan vaktmästaren sluta på företaget så är lösningen ännu fler konsulter, och eftersom det blir fler konsulter så kommer dem att fakturera mera och kedjan av rapporter bli ännu längre.

Med dem skenande kostnader som då uppstår så måste VDn ta in ekonomer som berättar för honom att han måste handla upp ännu mera konsulttjänster och absolut inte anställa någon vaktmästare, för det kostar ju förfärliga pengar. Ekonomerna anlitar konsulterna som gör deras jobb och ger dem underlag. Underlagen har konsulterna själva hittat på eftersom dem inte kan fråga vaktmästaren för han har ju slutat.

VDn är bekymrad är kostnadsökningarna i företaget och tar in fler konsulter för att göra en utredning beträffande alla kostnader, ekonomerna har ju beräknat att det blir billigare att köpa in konsulttjänster än att anställa personal.

VDn är bekymrad, han har ingen personalkostnad, ändå är kostnaderna så höga, det skulle ju bli billigare med konsulter? Det har ju ekonomerna berättat. Och dem är också konsulter. Ju fler konsulter och ekonomer, ju billigare skulle det bli. Men kostnaderna skenar.

Alla anställda har redan sagts upp och företaget består nu bara av VD, ekonomer och konsulter och antalet konsulter ökar hela tiden, för det måste ju blir fler konsulter som gör konsulternas jobb och ekonomernas jobb. Eftersom ingen av konsulterna har någon vaktmästare att fråga så måste dem hitta på alla underlag och alla rapporter som skall levereras högre och högre upp i kedjan.

Vaktmästaren ångrar sig, han hade varit konsult ett tag men ville istället komma tillbaka till den lugna vaktmästarrollen så han söker tillbaka till företaget. Tyvärr säger VDn, vi kan inte anställa någon för vi har för höga kostnader. Och vi vet ju inte vad dem kostnaderna beror på.
VDn frågar konsulterna varför kostnaderna är så höga, konsulterna tar in vaktmästaren som vaktmästare fast på konsultbasis, nu fakturerar han också.

Eftersom vaktmästaren nu också är en konsult så tillsätter han en utredning om företagets kostnader som skall utreda varför det blivit så dyrt i företaget. Utredningen kostar massor av pengar och tar jättelång tid, samtidigt fakturerar alla konsulterna under tiden och ekonomerna beräknar kostnaderna.

Är det konsulterna som är problemet frågar VDn ekonomerna? Det blir inte billigare utan dem säger ekonomerna.

Vaktmästaren är efter ett halvår klar med sin utredning, han har kommit fram till att företaget har förmånga konsulter. Han rapporterar detta uppåt i kedjan och informationen når vdn som börjar att rensa bort konsulterna. Eftersom han själv tidigare varit vaktmästare så är han van att jobba själv och har själv gjort utredningen. Eftersom han nu är konsult så har han hållit på ett halvår och fakturerat, utredningen har därmed blivit en bra affär.

VDn vill att ekonomerna gör en prognos över vilka kostnadsbesparingar man nu gör eftersom man gjort sig av med konsulterna. Men Ekonomerna kan inte göra någon prognos för dem har inga konsulter som kan göra prognoserna åt dem.

I det här läget vet alltså inte VDn om företaget sparar pengar eller inte, han frågar ekonomerna som återigen tar in konsulter för att få ett svar på frågan…

Det företaget egentligen hade behövt var bara en gammal hederlig vaktmästare.

Semestern har varit bra, 2 av 3 resor avklarade. På måndag rullar vi mot Huddik. Det gick fint att köra ner vagnen igår.

Nu har det kommit på lite trall på Sundeck. Planerar en stor insats den 7-9 Augusti, då kommer bygget att ta ett rejält kliv framåt.

Jag trivs, jag tycker det är kul. Vi tog rejält hand om trädgården i Bergslagen dagarna som var.

Nu blir det snart glada Huddik igen. Fyra år sen sist. ???

2a dagen idag. Igår startade semestern stenhårt med en flytt av en Thuja. Från pappas tomt till vårt hus i Knivsta.

Summerar också de 6 första månaderna som egen företagare. Det har gått bra. Vi har klarat oss väl genom den första delen av Corona krisen. Det har varit en låg efterfrågan, men den har ökat på sista tiden. Jag startade 2st Affärsområden till, Allservice och Webshop, kanske gjorde jag det p ga den dåliga efterfrågan? Allservice har generat en del jobb och jag hoppas det gör det även framöver.

Bolaget har breddats och jag tror nu att det är ungefär så som jag tänkt mig, inte bara en konsultverksamhet, utan även allservice med Snickeri och gräsklippning och en webshop som säljer ”Det du behöver”. Semestern blir lugn, det blir boende i olika hus (våra egna) samt resa upp till Hudiksvall med husvagnen. Vissa tankar har gått igenom huvudet den senaste veckan, jag har varit lite bitter. Jag har analyserat. Min bild kanske inte är rättvis – den är sällan det hos de andra. Jag har troligen fel i mina analyser. Men jag tänker inte gräva ner mig i det – sommaren är för kort för det. Sista veckan nu som varit var bra ur ett arbetsperspektiv, tempot slog av för min del och jag kunde förbereda på ett bra sätt för att gå på ledighet. Det var inte så att jag lämnade mitt i allt, utan elden hade hunnit brinna ut den här gången. Men som sagt, många tankar som går igenom huvudet. Troligen kan sommaren få mig att glömma dem…

Den senaste veckan har ställt mig inför några personliga utmaningar. Jag har i praktiken varit i den här rollen under flera års tid. Även om jag kanske inte själv har insett djupet i det. I vintras fattade jag det första beslutet i frågan. Jag kanske har gömt mig och genom att hålla mig borta tänkt att allt kommer att lösa sig.

Men det fanns beslut att fatta och ta ställning till. Alla familjer har någon person som hamnar i den här rollen. Nån slags chefsroll, även om det inte är det. Mer som en slags förvaltare. Varför du frågar man? Jag vet inte, det är bara så.

Jag har inga problem med det, inte yrkesmässigt. Jag fattar massor av beslut yrkesmässigt hela tiden och fick i veckan veta att jag var bra på att samarbeta med alla och att jag lyckas med det också.
Men det är ändå skillnad när det handlar om en annan persons öde. Mitt dåliga samvete har plågat mig i flera år och jag får det när jag håller mig borta.

Därför var det skönt igår att spontant sätta sig i bilen åka iväg till personen och säga som det är. Och även få ett medhåll och en positiv reaktion ”vad som helst är ju bättre än det här”. För mig rann tårarna och jag gjorde som jag brukar, jag gick in i ett annat rum och samlade mig.

Jag vill inte visa mig svag inför min far. Att blotta svaghet som ledare kan förvisso te sig mänskligt och göra att man stärks ännu mer.
Jag har förmågan och den inre kraften. Jag är väldigt sällan rädd, jag vågar säga saker och ta beslut.
Jag är projektledare, och jag har ett nytt projekt. Att under tre månader ta hand om det som nu komma skall. Det är ganska likt ett byggprojekt, det handlar om ekonomistyrning, kvalitetsstyrning och tidsstyrning. Och att få en nöjd kund i slutändan.
Precis som vanligt med andra ord.

Här ute i Hed så ropar våren att den är slut. Det är sommar i luften, man kände det när man klev ur bilen. Gräset är grönt. Det är härligt.
Det som pågår mellan projekten är livet – njut av det. ?